Ny studie: “Man är kaxig och osäker” – så upplevs videomöten inom långtidsvård

Videokonsultationer har blivit en allt vanligare del av vården och lyfts ofta fram som ett sätt att öka tillgängligheten till vård i lands- och glesbygdsområden. I en ny studie har forskare vid Centrum för hälsa i glesbygd och Umeå universitet undersökt hur personer på särskilt boende och inom hemsjukvård i glesbygd upplever digitala vårdmöten med läkare, samt vilka faktorer som påverkar deras erfarenheter.

– Det finns väldigt få studier där patienter inom långtidsvård med egna ord fått berätta om upplevelserna av videokonsultationer där det dessutom varit en del av den ordinarie verksamheten i flera år och inte ett tillfälligt projekt. Det gör denna studie särskilt intressant, säger Lina Ärlebrant, doktorand vid Centrum för hälsa i glesbygd och Umeå universitet.

Upplevelsen avgörs av mer än ålder

Resultaten visar att upplevelsen av videokonsultationer inte främst handlar om ålder eller teknik, utan om individuella preferenser och förutsättningarna kring mötet. Särskilt viktiga faktorer var självbestämmande, information, bemötande och möjligheten att välja mellan digitala och fysiska vårdmöten.

– Intressanta fördelar med videokonsultationer som resultaten visar är att vissa känner sig mer kaxiga och på samma nivå som läkaren, vilket gör att de vågar säga vad de tycker. Många upplever också mötet som mer fokuserat, men det som avgör är bemötandet bakom skärmen och stödet från sjuksköterskan i rummet, säger Lina Ärlebrant.

Bemötandet bakom skärmen påverkar upplevelsen

Hur läkaren kommunicerade under videomötet hade stor betydelse för upplevelsen. Deltagarna beskrev att de kände sig mer lyssnade på när läkaren tog sig tid, visade intresse och skapade en god samtalsatmosfär. Kontinuitet hade också betydelse. Många föredrog att möta en läkare de redan kände och hade förtroende för.

Tryggheten påverkades även av hur väl deltagarna var förberedda inför mötet. Att veta när konsultationen skulle genomföras, hur den gick till och vilka alternativ som fanns bidrog till en större känsla av trygghet, säkerhet och delaktighet i vården.

För många spelade även den närvarande vårdpersonalen en viktig roll. I intervjuerna beskrevs sjuksköterskan på plats som ett väldigt värdefullt stöd under videokonsultationen. Stödet kunde handla om att hantera tekniken, förtydliga information eller underlätta kommunikationen vid ljudproblem.

Att kunna välja gör skillnad

Flera av deltagarna beskrev videokonsultationer som ett värdefullt inslag i vården. Samtidigt betonades vikten av att kunna träffa läkaren ansikte mot ansikte när det behövs. Studien pekar därför på att videokonsultationer bör användas som ett komplement till fysiska vårdbesök, inte som en ersättning för dem.

Känslan av självbestämmande framträdde som viktig för hur videokonsultationerna upplevdes. När videokonsultationer upplevdes som det enda alternativet beskrev vissa deltagare känslor av osäkerhet och minskat inflytande över den egna vården. Individanpassade lösningar och möjlighet att välja mellan digitala och fysiska vårdmöten lyfts därför fram som viktiga förutsättningar för positiva erfarenheter.

– Det är allvarligt att flera upplever att de är osäkra på om de skulle kunna få träffa en läkare fysiskt om de behöver och att vissa upplevt att de inte har något annat val än videokonsultationer, trots att de uttryckt att de vill träffa läkaren fysiskt, säger Lina Ärlebrant.

Resultaten tyder på att videokonsultationer kan bidra till ökat mod, stärkt delaktighet och en större känsla av egenmakt hos patienterna, men studien lyfter också fram viktiga utmaningar med vårdformen. Integritetsfrågor, risken för minskat inflytande över den egna vården och tekniska begränsningar, exempelvis bristande ljudkvalitet, är faktorer som behöver beaktas i den fortsatta utvecklingen av digitala vårdtjänster.